Plotting

Under årens lopp så har erfarenheterna samlats på hög. Oavsett om det är en mindre insats eller en komplex utredning – plotting är det verktyg som underlättar ledning, kommunikation och strategi. Ett verktyg som bygger på färgglada pennor, ett underlag och en vilja att visualisera beslut och iakttagelser.

Min slutsats bygger på händelser som utspelat sig på land och till sjöss. Det kan vara allt från en räddningsstyrka där alla pratar svenska till insatser med 12 olika nationaliteter. Jag har använt plotting i skarpa fall (omkring 500 i styrkan) till övningar (nästan 2000 räddningspersoner) och i utredningar där vi bara är två stycken. Vi har plottat på de mesta skilda underlag – whiteboards, bilar, fönster och papper. Allt funkar.

Vad är plotting?

Beroende på vem man pratar med så har ordet att plotta flera olika betydelser. Efter nästan tre decennier i blå-ljus facket och med ett intresse för militärhistoria, så är den överordnade betydelsen enkel för mig. Plotting innebär att man kartlägger en händelse, en insats och visualiserar detta genom att rita och skriva de beslut och iakttagelser som gjorts.

Utifrån plottingen kan man förmedla lägesbilden vidare. Oavsett om man plottat på papper, white board eller smart board, så är det otroligt enkelt att med regelbundna foton dokumentera och förmedla en detaljerad status av läget vidare genom ledningshierarkin.

Vid en räddningsinsats är det inledningsvis underdimensionerat på både kunskap om olyckan och resurser. Händelseförloppet är oftast dynamiskt och hastigt. För varje effektiv ledning är kommunikation en grundbult för en lyckad insats.

När det gäller en brandutredning så är händelseförloppet istället mer statistiskt och tidlöst. Men även här gäller det att ha en mycket bra kommunikation mellan alla engagerade. På en utredningsplats kan det ingå flera olika specialister och en genomtänkt undersökningsstrategi är av största vikt för ett lyckat resultat. För både räddningsinsatsen och brandutredningen kan plottingen vara hjälpmedlet för just detta. Genom en kontinuerlig fotografering av plottingtavlan, finns det ett utomordentligt underlag för efterkommande insatsrapporter och utredningar som ska skrivas.

Plotting på land

Oavsett vilka rutiner eller kortramsor man använder (OBBO, OSHMIP, 5 eller 7-steg) för sin insats, så ska detta förmedlas till resten av styrkan. Detta är något som vi tränar på Brandrundan. Deltagarna (Räddningsledare B kurs, Revinge MSB) kommer från väldigt olika kårer och med vitt skilda erfarenheter.

Deltagare på kursen Räddningsledare B diskuterar och argumenterar – på bordet ligger flera exempel på plotting – samma objekt och händelse.

Plotting gör det mycket lättare för dem:

  • att snacka insats – kort och konkret
  • att genomföra en effektiv genomgång
  • att samla en gemensam lägesbild och objektsbedömning

Två olika exempel på plotting (samma objekt och händelse – räddningsstjäntövning) och bägge ger ett gott underlag till en eventuell efterföljande brandutredning.

Två exempel (klicka för större):

Efter avslutad räddningsinsats är det oftast dags för utredarna att träda in på scenen. I en utredningssituation kan en plotting vara skillnaden mellan ett lyckat resultat och ett mindre lyckat. Tack vare plotting kan undersökningsstrategin bli mer genomtänkt och strukturerad. Det i sin tur ger en spårsäkringen som är korrekt och säker, även om händelsen och objektet är komplext. Innehållet på brandutredarnas plotting kan vara:

  • Undersökningsstrategi – inledningsvis, därefter och avslutningsvis (IDA)
  • Status på aktiviteter och spårsäkring
  • Orienteringsskiss med avgränsning i undersökningen
  • Hypoteser på primär brandplats och brandorsak
  • Organisationsstruktur och kommunikationssystem

Genom att brandutredarna även får ta del av räddningsinsatsens plotting, kan de taktiska upplysningarna förklara varför där är kraftigare brandskador på ett oväntat område eller till att förklara varför något område är kontaminerat och mindre lämpligt för spårsäkring.

Plotting till sjöss

Nästan var och varannan kan stå på en konferens och tala sig varm för samverkan och samarbete, men det är inte tillräckligt ofta som det finns verktyg i verktygslådan.

Samverkan ska finnas och det ska tränas in så att det fungerar gränsöverskridande. Här är plottingen ett av verktygen för att lyckas. Om inte så kan det gå som på Skagex – övningen där keminsatsen inte synkades med evakuering eller oljeinsats. På grund av brister i gemensam lägesbild uppfattade inte oljesektorn att de la upp sin positionering i lä om gasutsläppet. Bra det var en övning. Här ska man få möjlighet att testa och lära sig – utvecklas och bli bättre.

I sjövattnet runt Bornholm har det i flera år genomförts fullskaliga övningar (Baltic Sarex) allt från en liten saknad fiskekutter till fartygskollision med kemutsläpp, brand och stor skadesituation med evakuering. Dimensionerna på olyckan och konsekvenserna är en rejäl utmaning på land och att behöva hantera det samma till sjöss, kräver ännu mer av blå-ljus organisationerna. Innan övningarna genomfördes en enkel träning av alla involverade nationers befäl och ledningsgrupper.

Gruppen (närmst i foto) består av deltagare som sätts ombord på haverist och styr ankommande styrkor för bla släckning och evakuering. Genom sin plotting blir det snabbt tydligt att branden i maskinrummet gör att den först valda samlingsplatsen inte är den bästa.

Deltagarna delades in i funktionsgrupper och mixade nationaliteter. Olyckan och inspelet det samma, oavsett kultur, träning, rutiner och allt annat som skiljer Östersjö-länderna åt . Gruppens uppgift var att orientera sig, bedöma skada och hot, besluta om mål och att visualisera detta. Kvittensen på om gruppen lyckats med sin plotting, var om gruppen bredvid kunde förstå utan förevisning. Det hela gjordes på en mycket effektiv timme.

Ex på plotting (klicka för större)

 

 

 

En utmanande och svår uppgift till sjöss är att ha en korrekt bild av antalet omhändertagna och vart de har evakuerats. Den tragiska olyckan Costa Concordia är ett imponerande exempel på hur insatsen avgränsade sökområde för att optimera livräddning.

Sjöbefäl från Danmark och Kina diskuterar i början av övningsveckan.

Genom att använda sig av plotting från den lilla olyckan till den stora, sitter rutinerna i muskelminnet och därigenom är man bättre rustad för omfall när situationen så kräver. Övning ger färdighet och med att rensa bort döda utrymmen på plottingen blir den hela tiden dynamisk och tidsaktuell.

I slutet av övningsveckan hade man på danska Søværnets fartyg Rota hittat sin layout på plottingen och förberett sin white board. Ledningsgruppen på bryggan var väl förberedda och lyckades med att skapa en koordinerad och effektiv insatsorganisation med flera olika organisationer och nationaliteter. (klicka på foto för större).

 

 

En god plotting ger en bättre kommunikation och därigenom en effektivare ledning av komplex insats. En film från Baltic Sarex visar lite av miljön och förutsättningarna.

Men hur lär man sig plotting?

Plotting lärs bäst ute på fältet och med en handledare nära. Görs det i grupp, kan gruppen lära sig av varandra och utvecklas ännu mera effektivt. Brandrundan utvecklades under sina första fem år till att innehålla mer och mer plotting, som ett stöd i att jobba med släckning på tidstypiska byggnader. Ett koncept som ger en mycket givande heldag.

Men förutsättningarna för Räddningsskolan ändras med åren och så också för kursen Räddningsledare B. Även om det var mycket uppskattat, kommer Brandrundan i Ystad med sin plotting-träning inte längre genomföras. Med andra ord, behovet finns men tiden…

Men nog skulle man kunna utbilda på andra sätt? På ett smartare och effektivare sätt anpassat till kommande års förutsättningar…

I tankarna finns nu planer på att fixa en plottingutbildning på konceptet Flipped learning (lästips i slutet). Deltagarna ser en eller flera informativa kortfilmer innan utbildningstillfället. Det innebär att den som vill se en film flera gånger kan göra det. Det ger fördelen är alla deltagare är på samma kunskapsnivå när den praktiska delen genomförs. Läraren direkt kan gå in på delen som kräver handledning och det som ska tränas in i muskelminnet. Bättre möjligheter till förberedelser innan själva kursen och därefter en djupare tränad praktik. En annan tanke är att de ca 250 befäl från hela Sverige, som har tränats på Brandrundan, skulle kunna använda förberedelsefilmerna till att utbilda sina egna kollegor hemma på stationen.

En läcker tanke – effektivt och gränsöverskridande! Här ska testas …

PS För min del så känns den engelska stavningen plotting bekvämast och ligger nära till hands med tanke på att verktyget är så gränsöverskridande. Plottingen är ett komplement till logg och annan skriven dokumentation som ska / behövs.

Lästips:

Flipped classroom – Bakgrund med intressanta varianter på slutet

Flipped learning site – En lärares funderingar samt en massa annat att titta på

Posted in Evas brandblogg | 1 Comment

Att tolka brandplatsen i UV – ljus

Det började som en lek. Vi var ett gäng erfarna brandutredare från polis och räddningstjänst, som hade våra årliga utmaningar på Revinge. Mörkret hade fallit och vi stod ute i kylan med lite bensin och diesel uthällt på asfalten. Danska polisen hade med sig en ficklampa med UV-ljus. När ljuskäglan föll på vätskepölarna lyste nattmörkret uppe av otroligt vacker blå fluorescens. Underbart vackert och nyskapande! Men varför hade vi inte kunskap om detta – måste ju vara ett fantastiskt verktyg på brandplatsen, eller?

Efter fyra år och nästan 1000 olika experiment kan vi tryggt svara på frågorna.

Varför visste vi inget?

På uppdrag av ledningen gjorde vi en sökning på litteratur och forskning 25 år tillbaka. Det visade sig att en stor del av forskningen med UV-ljus hade genomförts i laboratoriemiljö och det hade varit svårt att överföra utrustning, kunskap och arbetsrutiner på arbetsfältet.

Redan på 1970 – talet hade man i bla USA testat UV-ljus på brandplatserna men inte varit nöjda med resultatet. Så de senaste 15 åren har ledartröjan istället varit i Asien.

Varför trodde vi på UV – ljus som verktyg?

De två senaste decennierna har utrustningen blivit allt bättre och smidigare ute på fältet. Det gäller ex. digitala kameror, specialljus-lampor och arbetsrutiner. Vi bedömde tiden som mogen att kartlägga hur UV-ljus kan användas på brandplatsen och att ta fram riktlinjer för tolkning.

Hur gjorde vi vår forskning?

Framsidan på rapporten "Brandbilledtolkning med ultraviolet lys".

Framsidan på rapporten ”Brandbilledtolkning med ultraviolet lys”.

Vi satte upp 8 hypoteser utifrån:

  • brandbildstolkning
  • brandprovstagning
  • påvisning av brännbar vätska på golv, jord och hud
  • brandhundens förmåga
  • polisens brandutredare och utrustning

Vi testade våra hypoteser i både laboratoriemiljö och brandplatser (11 skarpa fall). Vi varierade:

  • tiden (10 minuter till 13 år),
  • vätskor (8 st.)
  • underlag (9 inne och 6 ute)
  • miljö (inne/ute, kustklimat/arktiskt),
  • tillstånd (jungfruligt/obränt/bränt)

Vi hade mycket tålmodiga kollegor som lät oss testa arbetsrutinerna på dem. Vi utsatte oss själva för blindtester. Vi hade samma utrustning hela tiden och använde så långt det gick av metodtriangulering. Arbetet gjordes tillsammans med brandhundarna och brandproverna testades av ordinarie laboratorie.

Vad är då vår slutsats?

Rapporten har peer reviewats (granskats) av bl.a. tre universitet, laboratorietekniker och brandutredare. Så det är med trygghet vi bl.a. konstatera att:

  • UV-ljus är ett av de verktyg, som kan stärka brandprovtagningen och i kombination med brandhunden blir det fler positiva brandprov än när de används var för sig.
  • UV-ljus ger ytterligare en bild av brandplatsen och brandprovtagningen. Bilden kan även ge en del av händelseförloppet och uthällningsmönster.

Genom att arbeta vetenskapligt i våra brandutredningar och med metodtriangulering (där UV-ljus är ett verktyg) ger vi rätten ett bättre underlag för att komma till ett avgörande. Genom att dokumentera brandplatsen i både vitt ljus (ex dagsljus) och i UV-ljus kan vi visualisera våra iakttagelser bättre.

Avslutningsvis

Det började som en lek och övergick till ett forskningsarbete med höga krav på metodik och transparens. Glädjen har varit där hela tiden – en glädje över att tillsammans få flytta våra gränser framåt och utveckla vårt arbete inom brandutredning /brandefterforskning.

Rapporten finns på danska och engelska. Den engelska versionen är släppt inom det europeiska samarbetet med kriminaltekniker och brandutredare. Dansk polis har gått ut med en enkel video och information för att beskriva arbetet. Lite andra inlägg kan läsas på DR och Jyllands posten.

UV – ljus kan nu användas i brandutredningar.

Forensic science means science

Benny Thomsen och Eva Ljungkvist

 

PS UV-ljus är inget nytt. Ända sedan 1600 – talet har det forskats på våglängder, fluorescenser och en massa annat spännande.

PPS Tack till alla som varit en del i att arbetet har granskats, kommit framåt och blivit klart!

 

Posted in Evas brandblogg | Tagged , , , , , , | Leave a comment

Nästa generations brandutredare är här!

Tumregler i all ära, men nu är det dags att skrota flera av dem. Sedan tidigare är myten att spjälkning av betong berodde på anlagd brand avlivad. Fler myter ska ut och det innebär att vi inte längre generaliserar brandspridningen som ”sekunder uppåt, minuter till sidorna och timmar nedåt”.

Det var en tumregel som fungerade fint med byggnadsmaterial i bl.a. betong och trä. Dagens stora variation av byggmaterial och inredning, kräver att brandutredaren bättre beskriver brandförloppet utifrån varje enskild brandplats. Cellplast är ett av dessa material.

Den här komplexiteten kräver att varje brandutredare med självaktning håller hög kvalité på sitt arbete, är transparent i sin metodik och gör det möjligt för en utomstående att granska.

Grenfell Tower

Det har skrivits mycket om den tragiska branden som ödelade Grenfell Tower i London (14 juni 2017). Vi har, tack vare ett unikt material från ögonvittnen, kunnat ta del av brandförloppet och dess konsekvenser. BBC har sammanställt en bildsekvens som fruktansvärt tydligt visar situationen för de som behövde utrymma byggnaden och för räddningstjänstens insats.

Grenfell Tower byggdes på 1970-talet och renoverades nyligen. Här ger resultatet från utredningarna svar på bl.a. brandstart/brandförlopp och kunskaperna används för att undvika liknande tragedier. I några av rapporterna pekas fasadbeklädnaden ut som en accelerator. Brandskyddföreningen har samlat en hel del material om både branden och byggmaterialet. Delrapport är lämnat till parlamentet och kan hittas på Utkiken. Där finns mycket annat matnyttigt för var och en som vill fördjupa sig i ämnet.

Cellplast

Det är ingen ny kunskap att cellplast bidrar kraftigt till brandförloppet och skarpa exempel finns i Sverige – både i byggnader och på byggarbetsplatser. Under 2017 har en nationell arbetsgrupp fördjupat sig i cellplastbränder på byggarbetsplats. Rapporten är nu godkänd och offentlig – mycket intressant läsning och med konkreta förslag till alla aktörer i processkedjan.

Dansk polis arbetar målmedvetet och strävar efter att bli en av de ledande inom sitt område i världen. En del av det är att ge sina brandutredare möjlighet till högre utbildning. Det innebär att det nu finns en mastersavhandling Jesper_Rasmussen_report som fördjupat sig i cellplastbränder och dess konsekvenser vid en brandutredning. Vill du veta mer om cellplast? Läs tidigare inlägg:

En djungel av cellplaster (2014)

Cellplast – det rör på sig! (2012)

Cellplastisolering (2010)

Nätverk för brandutredare

Ovanstående exempel visar hur mycket forskning, arbete och undersökningar som görs. Frågan är då hur vi bäst kan sprida detta och på så sätt rensa ut myter och förlegade tumregler? Det är enbart tillsammans som utvecklingen och kvalitetssäkringen av brandutredningar kan göras. Det finns flera mycket givande nätverk för just detta.

ENFSI (europeiskt nätverk) är ett av dem. I dagsläget finns det 68 medlemmar från 36 länder och målet är att utbyta erfarenheter och kunskap. En av 17 arbetsgrupper är fokuserad på bränder och explosioner. Gruppen har tagit fram manualen som nu är en gemensam grund för alla deltagande länder. Tänk vilken styrka att vid en rättegång kunna hänvisa sina arbetsrutiner till ett så tungt dokument.

NAFI (nordiskt nätverk) är ett annat gott exempel. På senaste årsmötet och brandkonferens fanns både bilbränder och bostadsbränder varvat med ett pärlband av föreläsare. Den röda tråden var kvalitetssäkring och höjdpunkten var Stuart Ritchie, privat brandutredare (f.d. polis) från Australien.2017-11-21 15.19.20

Plotting görs på brandhundens markeringar och andra iakttagelser i brandutredningen.

Plotting görs på brandhundens markeringar och andra iakttagelser i brandutredningen.

 

 

 

 

 

 

 

Utbildning

Andra exempel på nätverkande är att träna och låta sig utmanas tillsammans med kollegor. Nordiska brandutredare samlas årligen på Räddningsskolan Revinge och vid skolans suveräna brandplatser. Det som tränas är bland annat:

  • Förväntad brandbild:
    • foto av en lägenhet innan branden
    • fakta om brandorsak, primär brandhärd och släckinsats
    • därefter hade arbetsgrupperna att plotta förväntad brandbild
    • avslutningsvis delades foto ut på hur den faktiska brandbilden blev
  • Tolkning av brandbild:
    • Brandutredning på en brandplats inklusive plotting
    • Peer Review på en annan brandplats
  • Kriminaltekniker tolkar tidstypiska byggnader
    • Byggnader från medeltiden till nutid
    • Förväntat brandskydd och dess påverkan på brandspridning

Slutsats

Allt detta gör att det nu finns:

  • Brandutredare som följer Daubert kriterierna och grundar sitt arbete på sund vetenskaplig metodik.
  • Brandutredare som nätverkar och kontinuerligt utbildar sig i den senaste kunskapen.
  • Brandutredare som klarar att få sitt arbete granskat och som öppet prövar olika hypoteser.

Så min slutsats är att nästa generations brandutredare är här – härligt!

Tips!

Sugen på att få veta mer om de olika nätverken? Suveränt! Varje nätverk har kontaktuppgifter på sina hemsidor.

Sugen på att åka på brandkonferenser 2018? Redan i januari kommer den första brandkonferensen. UK-AFI firar 15 år med en konferens 29- 31 januari 2018.

Boka in den Nordiska brandkonferensen i kalendern – prel. 30-31 maj 2018 i Vingsted Danmark. Håll ett öga på NAFIs hemsida där detaljer kommer allt eftersom den Nordic Fire Group lagt fast programmet.

Nyfiken på vilka andra myter som är avlivade? Läs ex. P Kennedy ”Applying Fire Science to Fire and Explosion Investigations” IFSI 2006 Proceedings

Posted in Evas brandblogg | Tagged , , , , , , , , | Leave a comment

Köldmediet i hetluften – snart är R1234yf på var brandmans läppar

Föreställ er ett 60 år gammalt flerfamiljshus  i centrala stan med många äldre boende. Lägg till ett underjordiskt garage som har de vanliga bristerna i brandgränserna. Toppa hela scenariot med en bilbrand – gärna lite längre in i garaget. Nu har vi skapat något som varje brandbefäl får klura rejält på för att rädda både liv och egendom.

Brandbefälen (Revinge RäLB) får under utbildningen ”Släckning på tidstypiska byggnader” ett flertal scenarier och ovanstående är ett av dem. För att göra det mer komplext kommer ”bilägaren” med extra information – bilen som brinner är ny och har köldmediet R1234yf. Dags för en ny riskbedömning – hur farligt är det? Behövs det ett omfall på insatsen? Continue reading

Posted in Evas brandblogg | Tagged , , , , | 2 Comments

Skolbränder – för dig som har bråttom

Vad sägs om att satsa 13 minuter av din tid och få kunskap värt 18 miljoner? Låter som en fantastisk chans, eller hur! För alla er som har bråttom kan helt enkelt se kortfilmen ”Skolbränder – orsak och anläggare”.

Det hela började för många år sedan när vakna personer konstaterade att Sverige var världsmästare i ”Flest skolbränder per år”. Skolbränder som inträffade varje dag, året runt!IMG_9193

Ett stort problem insåg alla och diskussioner startade om vems ansvar det var att lösa problemet.

Det naturliga svaret blev att ansvaret delas mellan skolan, kommunen och polisen – tillsammans med elever och föräldrar. Men i början av 2000 – talet ökade antalet skolbränder oroväckande och för några år sedan tog Sverige ett krafttag för att vända trenden och för att söka svar. Allt började med insikten att konsekvenserna av skolbränderna är stora och dyra för Sverige, för kommunerna och för den enskilde. Efter 5 års forskning och 18 miljoner kan forskarna nu ge oss en bild av: Continue reading

Posted in Evas brandblogg | Tagged , , , , | Leave a comment

Bubblor som berättar om bränder

Första gången jag träffade en av grannarna i byn var via en föreläsning han hållit på ”TED talks”. På femton häpnadsväckande minuter lyckades han få mig djupt intresserad av internationell hälsa och världsutvecklingen. Till sin hjälp hade han bubbeldiagram och sin fångande entusiasm! Självklart var det Professor Hans Rosling som gav statistiken liv och mening. Lite senare kom chansen att få testa själv och nu på bränder.

Hans Rosling
Hans Rosling Verktyget för att visa bubbeldiagram är framtaget av Gapminder och är fritt tillgängligt via Google. En av grundarna av Gapminder är Hans Rosling, professor i Internationell Hälsa, som arbetar med att påvisa samband mellan hälsa, ekonomi och sociala faktorer för jordens länder. Vill du veta mer om verktyget och Gapminder? www.gapminder.org

 Uppdraget kom från Brandskyddsföreningen Skåne och syftet var att enkelt illustrera en orsaksanalys på de skrämmande många skolbränderna i Skåne. Verktyget skulle vara enkelt att använda för politiker och kommunala tjänstemän. Låter kanske som ett omöjligt uppdrag? Men tack vare våra myndigheters fantastiska databaser gick arbetet otroligt lätt. Att verktyget Gapminder, som behövs för att skapa bubbeldiagram, är gratis gjorde det ännu bättre!

Bubbeldiagrammet visade sig vara ett suveränt bra verktyg för att visa samband mellan olika faktorer över tiden. Continue reading

Posted in Evas brandblogg | Tagged , , , , , | Leave a comment

Bevis försvinner med släckvattnet

Lika enkelt som det är att anlägga en bilbrand lika svårt kan det vara att utreda den. För

Bevisen kan vara svåra att hitta. Här är metalltråd och brända tändstickor det enda som är kvar. Metoden är djurrättsaktivisters favoritbrandbomb.

Bevisen kan vara svåra att hitta. Här är metalltråd och brända tändstickor det enda som är kvar. Metoden är djurrättsaktivisters favoritbrandbomb.

att nå framgång krävs det att ledningen har prioriterat brandorsaksutredningar, gett insatspersonalen kunskap i mjuk släckning och utredaren tid till utveckling. Bilbränder utreds redan idag och det finns flera aktörer som har kvalificerade utredare – räddningstjänsten, försäkringsbolagen och polisen för att nämna några. Inriktningen kan vara brandorsak eller olycksförlopp.

Brandorsaksutredningar

Oavsett om det gäller en byggnad eller en bil så är grunden den samma. Det gäller att samla fakta, utveckla en hypotes som testas och fastställs. Amerikanarna har beskrivit detta i NFPA 921 och vi har Nordiska brandmanualen.
Bilen kan ses som en Continue reading

Posted in Evas brandblogg | Tagged , , , , , , | 2 Comments

En djungel av cellplaster

artikel Byggindustrin

Var femte brandkonsult anser att nuvarande byggregler inte är tillräckliga vad gäller säkerheten, allt enligt Paroc:s undersökning som tidningen Byggindustrin skriver om.

EPS och XPS, PIR, PUR och PE – många namn på kärt barn. På tillverkarnas sidor radas fantastiska egenskaper upp och fler ansluter till att tala om cellplastisoleringens lovord. På andra sidan finns de som sätter strålkastarljuset på brandproblematiken, kontamineringen av släckvatten och materialets åldrande.

Inte undra på att det kommit frågor om skillnaderna mellan EPS, XPS och PIR i konstruktionshänseende, men framför allt i brandfrågan. Det var mycket intressant att fördjupa sig ännu mer i ämnet men det är lätt att gå vilse. Att skapa sig en helhetsbild visade sig svårt och läsare behöver vara källkritisk. Till den bilden behövs även erfarenheterna från verkligheten belysas.

Continue reading

Posted in Evas brandblogg | Tagged , , , , , | 3 Comments

Kan man förutsäga en serieanläggare? Del 2 Verktyget

Serieanläggare riskerar människors hälsa och liv samt kostar samhället stora belopp varje år. Mycket arbete har lagts ner under årens lopp att minimera riskerna för sådana bränder exempelvis genom att försöka förutse var det är störst risk att bränder ska anläggas. Exempelvis har man använt statistiska metoder och personprofilering i USA och Australien för att förutsäga anlagda skogsbränder. Men oftast är resultatet endimensionellt och klent när det gäller förutsägelser som kan ge en mätbar effekt.

Eftersom vi (se del 1 Metoden) har mångårig erfarenhet av serieanläggare som brottsutredare på polisen och brandutredare på räddningstjänsten har vi kunnat sålla fram relevant information och även se vissa mönster. Allt eftersom vi utarbetade metoden, uppstod samma problem som tidigare – Hur kan man hantera en så stor mängd komplex indata med bibehållen kvalitetssäkring och spårbarhet i resultatet?

Continue reading

Posted in Evas brandblogg | Tagged , , | 2 Comments

Kan man förutsäga en serieanläggare? Del 1 – Metoden

Sveriges värsta serieanläggare är misstänkt för att ha bränt ner mer än tvåhundra byggnader under 20 år i södra Sverige men har bara blivit dömd för två bränder. 2010 kom den senaste domen som gav fängelse för grov mordbrand. Domaren fann bevisningen stark och att inga tvivel fanns. Tack vare en, för svenska förhållanden, unik bevakning och den analys som förutsåg trolig dag för nya bränder hade åklagaren till slut ett åtal som höll.

Det var i samband med seriebränderna som Dan Granvik, Länskriminalen och jag började arbeta tillsammans. Under vårt arbete som brottsutredare på polisen och brandutredare på räddningstjänsten blev vi ofta frustrerade över att hela tiden ligga steget efter anläggaren och inte kunde arbeta proaktivt med någon större effektivitet.

Men är det möjligt att göra förutsägelser som kan ge någon mätbar effekt?

Continue reading

Posted in Evas brandblogg | Tagged , , , , , , | 3 Comments